Hälsinglands Konstgille har valt att ge ungdomar i landskapet möjlighet att visa sin version av Hälsingland. Det är ett samarbete med foto, musik och dans och alla har fått samma mening att ge sin version av, nämligen ”Jag i Hälsingland”.
Hur visar de sin nutid i Hälsingland som varit och är fyllt av tradition? Är tradition viktigt för unga eller väljer de att visa sin nutid med något annat.